Stress är något märkligt. Motiverande och upphetsande, samtidigt nedbrytande och uttröttande. Stress i små portioner håller vardagen spännande, stress i stora portioner betyder sjukskrivning och rehab.

Alla som varit inblandade i projekt likt Medieteknikdagarna eller MT-Awards vet hur svår balansgången är den där sista veckan innan allt smäller. Sömntimmarna får ge vika för allt mer jobb och pill, vänner och privatliv sätts i pausläge och skjuts på framtiden. När det stora eventet man jobbat mot väl är över tackar kroppen för samarbetet genom att skära ihop totalt ett par dagar, gärna ackompanjerad av en smaskig förkylning.

Den normale kanske ställer sig frågor som "Varför?" och "Är det värt det?". Såhär ett par dagar efter MTD och MTA när saker och ting återgått till det normala är det läge att börja fundera på just det.

Årets upplagor av både Medieteknikdagarna och MT-Awards blev mycket lyckade. Medieteknikdagarna växte ytterliggare lite och klarade av en flytt till nya lokaler utan större problem. Dagarna hade fler värdar och större mässa än någonsin vilket tyder på större intresse, både från studenter och företag.

MT-Awards hade den hitintills högsta tekniska höjden på de inlämnade projekten med allt från avancerade fluider i 3D till proceduellt blod och ljudsyntes. Galan slog också nya rekord med nästan 200 besökare från studentvärlden och näringslivet.

Sammanfattningsvis så var det värt det, varje timma och var minut av arbete. På något sätt brukar det alltid sluta så, allting går bra och man känner sig nöjd. Det är väl tur det.

Tack till alla som hjälpte till med och besökte MT-Awards och Medieteknikdagarna 2009!